timon

Så. I lördags kom det. Det blev lite
för mycket. Önskar jag bara kunde
skylla på alkoholen. Lär iaf inte ha
kvar många salta droppar i min
kropp. Fan för dig jävla P! Fan för
dig HM. Fan för relationer. Man
borde inte beblanda sig med andra
människor. Eller så är det bara jag
som inte borde umgås med folk,
då min största merit de senaste
veckorna har varit att göra vänner&
bekanta besvikna.

Aja. Jag låter det där vara lite.
Galet nice att äntligen komma till
linköping. Sötaste näktergal&
hennes karl. Lasses stångå
och fika med poffis. Lite för
snabb helg dock.

Blä. Jag är lite trött på mig själv.
Och småledsen. Och nu börjar
ångesten över uppsatsen komma
på riktigt. Och boka tid får man inte
heller. Eller vara kvar på sics. Eller
träffa Elmina imorn. Jag vill bara
sova nu. Eller kramas. Eller både
och. Helst. Nu. Tack.


Är det dags att börja tänka på nyår
redan?


dear friend
nothing comes on my behalf
I make mistatkes every other day
anyway I really thought I had it planned,
it was only yesterday...

anyway I´m sorry to say..

Mer tack.
Fastnat.
Igen.
Me like.


Äckelutslag.
Bildbevis.


Snart Linköping!
Sötaste näktergal.
Poffis. Och crille.
Nu jävlar. och kanske
pengabrodern?

Nej, nu däckar jag.



Sömnen kommer som en vän
tur retur mot tystnaden
Sömnen kommer som en vän
Den dömer ingen glömmer ingen
öpnnar bara famnen

Jag hatar att vara så här bitter.
Jag hatar att missa så satans
mycket hela tiden. Kan sthlm
ligga ännu närmare. Jag hatar
att tiden inte räcker till eller mer
att jag är så galet dålig på
att planera.

Ingen öl med marknen. Ingen
klassåterträff. Ingen fest.
Men middag med annan
och väldans bra humör.
Tills väktargatan närmade sig.

Tenta imorn. Det får gå hur fan
som. Sen tar jag tag i uppsatsen?
Som om:P

Grattis till jobbet sötaste söta.
Önskar jag kunde firat med
er ikväll. Uppdatering tackD


Och jag hatar att jag hakar upp
mig. Fan. Det skulle ju inte bli
så. Det kanske ligger nåt under?



it's gonna be ok
it's just another way
of being unhappy
tomorrow i'll be fine
please don't waste our time
you're not lucky to be free

Satan.

Jag vill skriva så mycket.
Men det går liksom inte.
Orkar inte försöka skriva
oförståeligt. Blir inget ist.


Jävlar.

Om två månader smäller
det! satan i gatan vad
jag är pepp. Zimna!



Eller?

It´s my heart you´re taking
It´s breaking bit by bit
It´s my heart you´re dealing with
But you don?t know about it

Rodzina
1.Kan Karlskoga ligga lite
närmare? Du är på riktigt
den bästa att prata med
dagar som denna.
Kochanie

2.Det delvis självalda avståndet har
nog en överhängande anledning
till att nu kunna ha någorlunda
vettiga, och stundtals väldigt trevliga
och roliga samtal med dig. Nu när
det inte finns hakar. Och när man
äntligen inser att man inte har någon
som helst skuld i hur allt har varit och
är nu. Jag försöker. Hoppas det syns.
Grattis på namnsdagen

Kombinationen av er två i 17 år
har lett till det här. Jag och
hedenhösarna. Ganska bra?
Trots allt

Så. Blä. Lite nervös för imorn.
Och nervös för lördag. Kan något
gå lite smidigt? Dessutom en
oidentifierbar obehaglig
känsla i magen.



apropå nada. önskar nästan att
jag hade skrivit låten nedan.

Jag begär inte kärlek som startar krig
eller en skinande riddare på vit häst
jag skiter i sånt, ett par läppar med en
ny smak och en fulltankad bil som kan
ta oss dit saker överraskar och skaver
är allt som behövs
Åh gud jag är så trött på att känna mig
som en dålig kopia av mig själv

Åh kom ta med mig kom ta med mig
ut inatt dit ingen känner mig och vet
vem jag är och vad jag gjort förut
 Åh snälla låt mig byta liv för en natt

Får jag?
Det går verkligen inte som jag ville.
Fan. Men alla säger att det är bra.
Och för första gången sen den
där dagen i våras gick jag och
log för mig själv.


Dessutom är sötaste Näktergal här.
Stanna! Flytta tillbaka. Bo här!
:D

Och jag har nästan vant mig
vid mornarna. Och jag gillar
det. Gillar höstUppsala lite
mer och promenader längst
ån. Mer sånt.

Dödsångest? Tydligen inte.
Scary. Tenta? Snart. Små-
ångest. Sics- känns bra.
Kista ännu bättre. Så.


Nu några timmars återhämtning.
Sen filemaker. Eprints. Kaffe. Polska.


With bright smiles and dark eyes,
Bright smile, dark eyes.
Everywhere I went oh,
I was always searching for ya,
Bright smile, dark eyes.

Maxi: Jag förstår varför man säger att kärlek har med hjärtat att göra
Det gör ont här när du säger så där.

Mini: Det är ångest. Den trycker i bröstet.




Helt plötsligt insåg jag
varför jag hade en plan
från början. Aj. Fan.


Borde skriva om helgen
Som var fin,lugn och mysig.
Iofs sjukt galen och äventyrs-
fylld söndag. Och praktiken,
-första sicsdagen. Men har
en trasig vän. Ja, vi är fan
hopplösa. Allihopa. Och
jag vill ju.. ja..

Bara vara. Bara må bra.
Bara förstå. Bara hjälpa.
Bara kunna. Bara veta.
Bara vara lite mer men
ändå inte alls. Bara.



Oh darling who needs the night?
The sacred hours, the fading life
Who needs the morning,
and the joy it brings,
not I I've got my mind on other things,
not I

Dagens ledord: handlingsförlamad
                            paralyserad, lamslagen,
                            stel; obeslutsam, oförmögen att handla


I kombination med bitterhet.
Finns mycket att rikta sin ilska emot,
men fan ger det något?


Livet har helt plötsligt blivit
läskigt närvarande. Verkligheten
har kommit ikapp mig. Det är
inte bara jag och nu. Skola,
vänner och festande. Det sociala
som jag har behövt så mycket
har troligen mest varit flykt.
Flykt som tvärr?!behövts för att
hålla sig över ytan.

Men inte bara negativt.
Självförverkligande. Och stundtals
lycka. Arbetat mig upp inombords
och har blivit mer och mer mig
själv. Framsteg.




Hemtentan väntar.
Handledaren väntar.
Praktiken väntar.
D-uppsatsen väntar.
Framtiden väntar.
Och livet likaså.

Och jag väntar fortfarande.
Sluta vara så rädd lilla du?


We need to feel breathless with love
And not collapse under its weight
I'm gasping for the air to fill
My lungs with everything I've lost

Uppsala. Mitt nya hem.
Snart ett år och det känns bra.
Höstpromenad längs ån och
sammanfattning av livet. Och
dagens bästa: Hasselnötter
på Drottninggatan. En han
som för några månader sen
var kärlek har nu reducerats
till en fin frände och flanerare.
Och tankeutbytare.

Kort prat med sofian man inte
sett på hela dagen. Middag, te
och snabbvila innan.

Fika med Ellie och uppdatering
där med. Linné och latte.
Dessförinnan byte av klänning
och regn.

Under tiden telefonsamtal,
broder och marknen. Husdjursprat
kryssningslängtan.

Karinboyebiblioteket och
läsning av Moderna samhälls-
teorier ett par timmar. Även
påladdning av kopieringskort.

Bokning av piercingtid
och lunch med Anna, innan
stads- och eknomikumbilblioteket.

Matikum, kaffe, hemtenta och
Anna. David har fått ett träd
på kyrkogården och fortfarande
svårt att förstå att den sistnämnda
inte finns längre. Klockan är tio.

Gröt, kaffe och duscha. Vakna.
Gå inte upp när klockan ringer.
8.30.


Livet. Den första oktober.
Ungefär så. Baklänges. En
hel del Lasse och godis
dessutom. Och tentaångest.
Fruktansvärt intressant. Nu
dags att återgå till läsandet.


jag har saknat ditt skratt
jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går

det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska

inte alls lika jobbigt som det kanske borde. förvånansvärt bra. livet är bra konstigt. och faktiskt ganska bra. yay.