sponsored by destiny

Hur fan kommer det sig
att det inte går med en?
Nej, alla jävlar ska komma
samma gång. Är det för
att jag är mesig och inte kan
säga nej? Icke. Här händer
inget. Galet skumt bara.


Fan. Jag saknar Uppsala.
Vill hänga med Sofia och
gå på bryggan. Mysa i
korridoren och promenixa
på landet. Snartsnart.

Det finns förresten lite,
lite hopp för mänskligheten.
Trodde aldrig jag skulle
hitta det i Stockholm bara.


Och du. Jag klarar inte av
det just nu. Skalet börjar
komma fram. Småjobbigt.
Pubkväll, nice tjuriga
medarbetare och öl får
mig säkert på bättre tankar.






Eller ska man bli smickrad?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback