den 15 april 2008
Det är lite som att vara under vatten.
När man hamnar där utan att vara
riktigt beredd. Som när man simmar
på rygg och det plötsligt kommer en
våg.
Eller när man är omgiven av
vattnet för länge. När den där krypande
panikartade känslan infinner sig
i kroppen och man inser att det inte
alls är naturligt. Man kan inte andas, sikten
är grumlig och det trycker i huvudet.
Ungefär så.
När man hamnar där utan att vara
riktigt beredd. Som när man simmar
på rygg och det plötsligt kommer en
våg.
Eller när man är omgiven av
vattnet för länge. När den där krypande
panikartade känslan infinner sig
i kroppen och man inser att det inte
alls är naturligt. Man kan inte andas, sikten
är grumlig och det trycker i huvudet.
Ungefär så.
Kommentarer
Trackback