timon

Hade ett relativit inspirerande möte
om hur man strukturerar sina texter.

Men hur strukturerar man sina
tankar och sitt liv? Hur går man
från tanke till handling?

Dagarna passerar och jag
intalar mig att jag försöker.
Ska nog börja leva efter :
"försök inte, bara gör".

Wish me luck!



Men börjar först imorngon!
Nu väntar på jag på att få 
kramas med den bästa och 
finaste av dom alla. Jävligt
duktig är han också. ♥

Varit hemma från Malta i en vecka.
Det suger.

Och är för jävla kallt.

Total förvirring. Men det löser sig.
Dock så hatar jag noun phrases just nu.

Film med sofian blir det nu i stället.

Sen Malta och livet-uppdatering.

Maybe:D

Snuva, halsont, huvudvärk och trötthet.
Jobbat, åkt till uppsala, vräkt chips och
druckit ett glas vin. Sen packat.

Ska till min kära mor imorn. Eller om
några timmar dessutom. Oj, ska upp om
fem timmar. H är ute och festar i en
annan stad men skulle göra vad som
helst för att ha honom här just nu.

Ynklig och sjuk. Det är jag det:)

Att icke förglömma:
Fick äntligen träffa bästa ängeln igår!
Och hennes fina Loke och fästmannen.
Blev fika och catch up i våra gamla hoods.
Trots mina vädjande försök att få den söta
familjen att flytta tillbaka till rätt sida av landet,
antar jag att jag inom en snar framtid tar en
weekend på västkusten i stället:P


Nu blir det fortimel och sen sova, och förresten;
glöm inte att heja på bror som spelar final imorgon!

Och så var jag dålig på det här med bloggen.
Aja, tror inte alltför mycket spännande har
hänt sen sist iaf. En del jobb och en del ångest.
Det vanliga vill säga. Stygnen är bortagna och
snart värmer solen min kropp trots att det inte
är tillåtet!

Hösten är på g, och jag har ont i halsen och är trött.
Skulle jobba idag, men spenderade dagen hos bror
och spelade wii fit och åt gott. Dessutom inhandlat
present till mor då hon snart fyller år. Och träffat sötaste
bebisen någonsin! Gaah! Hoppas också på att få träffa
en bebis till snart, Loke! Fått för mig att bästa ängeln gör
ett besök på östkusten snart!

Hade bästa kräftskivan i helgen! Inget regn, bra folk, vääldigt goda
kräftor och superbra stämning:D Maria och Dennis ska till Kina
om några dagar men hann ändå komma förbi. Och älsklingen.

Och snart slut på sommarhelvetet. Jag får träffa min boy mycket oftare
och livet återgår till det normala (vad det nu än blir i höst...:S)

Men innan dess: 5 dagar kvar på skitjobbet. Besök hos bästa mams
Sen, vår efterlängtade semester!!

Anna har precis varit här och kollat film. Very nice.
Vet dock inte riktigt vad jag tyckte om filmen. Än.
Vilket iofs inte är ovanligt för mig. The Darjeeling
Limited. Ett som är säkert är att jag vill till Indien.

Skitgrönan har börjat igen. Men regnet gjorde att jag
fick ledigt idag och fick lite quality time med bror i stället.
Ganska skönt, då halva helgen bestod av tåg och bussresor.

För övrigt en väldigt bra helg! Efter min "operation"
satt jag på buss i sex timmar! Sen finally träffa bästa
näktergal och hennes familj i mysstugan. Kvällen
bestod av festivalande, med Winnerbäck som höjdpunkt.
Min lycka. Så bra. Och så bra. Haha. Saknade dock finaste
som borde varit där. Östersund på lördagen, sen tåg till Sundsvall.
Och söndagen var mest fylld av looove. Sen åter en tågresa.
Eller två. Tänk vad smidigt man kan ta sig runt i vårt blågula land.


Och nu regn och åter regn. Bra att jag sa åt er att ta vara på värmen va?
Ska jag se klart CSI, läsa ut min bok och planera lite. Och planera mera.

Jag valde tydligen rätt vecka att vara "ledig" på.
Värmebölja med nästan för varmt väder.
Vi är ju trots allt i Sverige! Dock är jag utledd.
SICSandet är nästan helt klart. Och helvetes-
jobbet börjar igen på måndag. Där emellan skulle
jag egentligen på festival men det verkar skita sig
det med. Hade jag varit någorlunda vettig hade jag
skrivit uppsats nu, ska in om två veckor. Gah.
Tur att jag inte är vettig.

Sen senast har jag varit på västkusten. Skönt med miljöombyte,
men påfrestande och inte alls avslappnande:P
Älskar verkligen västkusten men nästa gång blir det
definitivt en resa med älsklingen eller kompisar.
Det bästa på resan var nästan att få träffa nisspiss i Uddevalla,
inte setts på flera år!

Helgen spenderades med finaste. Dessutom äntligen badat.
Dock är baden här i Uppsala inte alldeles för många,
och avstånden till dem för långa. Men långa cykelturer är
ju alltid välkomna! Sen måndag. Ångest. Trots att den var
nice med häng, stan och glass är det något som trycker.
Avslutade med mat och öl på skönaste nationen.

Och idag trycker det ännu mer. Ville inte gå upp.
Bara gömma mig lite. Kan inte saker och ting ordna
upp sig utan att man behöver oroa sig tills magvärken
tar över helt.?

Läkaren snart. Troligen inget farligt. Men kanske lite skärande.
Läskigt vilket fall som.


Njut av solen! Eller göm er inomhus!

Fan, fan, fan.
Längesen jag var
så ledsen.
Hatar det här.
Ska gömma mig
i sängen all day.


Mysigt med grill och
öl igår iaf. Kanske dans
ikväll. Och öl imorn.
Eller bara vila.
Och vela. Och älta.

Yay!

Hemkommen från Sundsvall.
En dags arbete, och en tågresa.
Det är det man hunnit med.

Men helgen bjöd på så mycket
mer. Är så glad och lycklig.
Och kär. Snart får vi vår resa!


Annars fattig. Vill sola. Och bada!
Några dagars sicsande kvar.
Sen skulle det bli dalarna.
Dock inte råd, haha, illa.

Och västkusten nästa vecka!
Miljöombyte och kära farmor:D

Gaah, allsången nu, men vill
ha Brottskod:försvunnen så man har
något att somna till. Sjukt trött iofs, och
halvsover, nog dags att ge sig.



WaaallEEEEEEEEEE!
(var för övrigt inte en så bra film.
dock så överraskade mamma mia)

[gaah. minst fyra gånger publicerades det här inlägget inatt. men syns det, nej. testar igen]


Och så rasade det.
Förvånad?
Nej.


Ibland har jag verkligen
svårt för det här med
matte. Hur kommer det
sig att de som slöar,
inte anstränger sig, och
dessutom redan har
"allt", är de som ständigt
får mer? De som lyckas
gång på gång medans
andra (läs: jag och min
kära vän t.ex) sliter, kämpar,
och försöker, men ständigt
hamnar på noll. Hur mycket
vilja, själ och hopp som än läggs
ner, blir man allt för ofta bara en
i mängden av de misslyckade.

Det ni! Någon som har lust
att förklara hur det hänger ihop?



Annars är jag jääävligt less
på (vet inte ens om man kan
benäma dem som djur), men
ja, äckliga jävla kryp som man
måste ta tag i, trots att man redan
har tillräckligt att tänka på.




Apropå nada. Eller jobb.
Undrar hur många av mina kursare
som söker precis samma jobb. Med takten
på utannonserade jobb känns det som två
i kvartalet kan ha turen att kanske få en chans.
Wonderful.



Jag är sugen på Fluff. Och har ont
i svanskotan. God natt på er
lyckade människor! :D

För ett ögonblick fick jag en
ganska stark lust att skriva här.
Men i skrivandets stund är
jag tom.

Inte mycket nytt har hänt.
Eller rättare sagt, inget.

Jag är dock ganska tillfreds
med allt just nu. Trots att jag
fortfarande inte lyckats med
uppsatsen eller nytt jobb.

Men varför oroa sig ännu mer
när det är det som jag är bäst
på men just det som får mig
att må som sämst.

Paus från att fånle mot korkade
människor och springandet.
Registrera och arbeta på ett
helt annat sätt ett tag ist.

Och samla lite mer krafter.
Jag är ju trots allt kär och lycklig
och haft en underbar helg.
Ta vara på stunderna.

Man kan inte få allt här i världen.

Nej nu ska jag ske Krimjouren och
sen sova så man orkar upp imorn
som en vanligt arbetande människa.

Fränder får barn. Jag nöjer mig med ny frisyr.
Folk är lyckliga och nöjda. Jag är lycklig men
ack så bitter. Omgivningen samlar vuxenpoäng.
Jag lyckas bara ta steg tillbaka.

Jag vet inte.


Fick äntligen umgås med
bästa zazzo, men därefter blev
helgen sjukt jobbig.
Sönder.

Ledig idag.
Ändå sönder.


Tiden räcker inte till.
1a juli idag. Önskar
dock att det var februari.
En biljett bokad, och minst
tre återstår?

Imorn ska jag iaf leka med
Helena. Bekymmerslös
några timmar då, yay!




och hur mycket kan man egentligen sakna någon. fina älsklingen. fyra timmar bort. det är inte så mycket?

Förträngda tankar börjar hitta
sin väg tillbaka. Dagar med
beslutsamhet som förgyllt
för andra, tröttar så småningom.

En sorts flykt, som gett bakslag.
Bakslag med förångade, dolda
uppmaningar verkar nu blivit till
en form av motivation.

Eller kan det vara den ingrodda
stressen som för några veckor
sedan var panik och ångest?

Det återstår att se. Jag är för stunden
inbäddad i något som påminner om
vakuum. Det kan vara bra.




Saknar min älskling.
Önskar yoyo en mysig resa.
Vill ha juli färdigplanerad.

Jag kommer leva på den här helgen
länge länge. Så bra. Turistat i bergens
och drakarnas stad. En sannerligen
aktiv och givande helg som dessutom
fyllde mig med ännu mera kärlek.

Det ni.

Nu åter till verkligheten.

Nej, det här går inte.


Jag ger upp.

Jag vill ha tillbaka lördagen.
Bästa på länge.

Annars ser jag väldigt mycket
fram emot fredagen. Antingen
åka och träffa älsklingen eller
få finbesök av bästa maria.


Annars inte mycket.
Vill ha regn.
Jobb och mer jobb.
Dock inte önskat sådant.
Bror är snäll.
Jag är ledsen.


Nu ska vi glo på nåt.
Fred ut.


"det är bara att ta nya tag. försöka igen"
lättare sagt än gjort. men okej, gör ett försök till.

Det är svårt att vara optimistisk.
Inte mycket som är bra. Och inget
att se fram emot. Dessutom är man
smått värdelös.. så ja, det är svårt.

Femte dagen nu och kroppen är lite
trött. Jag vill ha lördag nu! Samtidigt
vill jag dra ut på det så länge som
möjligt.



Nu blir det kaffe, dusch och ledighetsansökan.


Hejhej.