timon

So, what´s new?
Not much.

Plus. Också plus på svenska.
Alltså sånt som är positivt.

-Kärare än nånsin
-Har en toker
-Mor har varit på besök
-Återbesök på SICS
-Finaste har fyllt år
-Mår bättre inombords
-Maria kommer imorn
-Söker jobb

Minus. Också minus på svenska.
Vilket är mindre positiva saker,
mer åt galet negativa.

-R.I.P vojek.
-Ångestfylld
-Sjuker
-Ångest
-Ångest
-Omotivation
-Ångest för uppsats
-Söker jobb
-Är galet förslappad




Sofian åker snart. Galet avis.
Vill bort! Oceanien, ja tack!
Eller miljöombyte i Norge?
Får nog nöja med mig
Linköping.



Tonight my life is moving fast
I sit and watch the demons pass
A world I know but never seen
A fear that ripped the colour from me

---

Alltså. När det är på riktigt.. då är det på riktigt. Går inte att misstolka. Känns för jävla bra. Nu slutar jag vela.

Med oron och den bittra tanken på
att jag, med ingen annans hjälp
som vanligt nästan lyckats.

Lyckats att nästan förstöra det
enda som är bra. Det enda fina,
och riktigt ärliga som förgyller
mina gråa tråkiga dagar.

Skärpning.


Jul. Nejtack. Bittrare för varje
år. Mys inåt i landet, men det
kan man väl göra när som.
Väldigt nice med majk (sorry
för alla utbrott- du är bäst)

Fem dagar.
Illamående, uppkastningar,
huvudvärk, värmeslag och
yrsel. Nej tack, nu vill jag
må bra.

Uppsala nu iaf. Bästa anna,
restaurang, tjejkväll, sofialainen,
salabackar, kinate, avslagen cola,
chips. Och paranoia:P Kan det
bli bättre?

Galet nojig och rädd nu bara.
Hatar att vara ensam hemma
då. Galna sekter med maskar
utanför fönstret. (=mardrömmar)



Aja. Vill ha mams närmare.
Bitter på sthlm. Saknar finaste.
och börjar se fram emot nyår
lite. Dock inte allt som händer
efter. (och absolut inte livet)


Årskrönika nästa?:)


I'm going, going, going nowhere
not until you're here
My life is giving, giving, giving back
to me all reasons to be
My love is so hard, so hard,
so hard to feel and it won't ever leave

Att gå från att vara lyckligast i världen
till den absolut bittraste varelsen som
någonsin andats. Eller skrivit en

Kan man inte bara få stanna där
uppe? Med finaste, glass och
varm choklad? Vore inte det nåt.

Tänk vad underbart att bara få
fokusera på kärleken och att
må bra. Så lätt kan det tydligen
inte vara. [vill dansa med söt]



Längesen jag körde mitt nattrace.
Ganska skönt. Har dessutom
producerat lite bajstext. Sista
seminariet idag. Handledning
imorn.. Sen jul. Åh, vad kul!
Not. Ingen julstämning som
vanligt och vill nog mest bara
vara. Jul innebär trots allt inte
vila. Yay. Mitt vanliga blaj
har kommit tillbaka! Jag
skriver oväsentliga saker
mitt i natten. Och laddar ner
zelmani. och vive la fete.



I've got to stop, got to stop the exploding
it's taking too much sense off me
I've got to change my thinking because
it blinds me and blinds the right way to see

Jag kan inte annat än instämma
med min kära sambo, men det
finns absolut inget att se fram
emot just nu. Allt är såå tråkigt.
(och du ska till sydamerika snart,
så du får fan inte klaga egentligen)

Och jag har iofs världens finaste
och bästa heting. Så jag ska nog
också vara tyst.

Meeen:
Fan för huvudvärk. Fan för uppsats
och handledare. Fan för tenta. Fan
för seminarier och gruppupp-
gifter. Fan för omotivation. Fan.

Jag vill...

Hmm.

Bara nåt annat.

Resa. Resa! Jobba.
Göra saker.Känna att
jag hinner med nåt.
(jag vet, sluta gnäll
och gör nåt åt saken)

Jag ska! Så småningom.
Just precis nu vill jag bara
bli av med huvudvärken. Och
ha dig här. Blir nog inte så
mycket sömn här inatt. Fan.


Att icke förglömma;
Jag har finally tatuerat mig!
Yay. Så fin. Zimna.Men allt
det förflutna har nästan blivit
lite läskigt närvarande de
senaste dagarna.



My darling Clementine,
you know I love you
My darling Clementine,
you know I do I bless and
curse the day I found you
I wonder why I get lost in
the wonderland around you

---

h. det känns bra. för jävla bra.glader

Det var längesen. Galet längesen.
Minns inte riktigt den känslan.
Har det inte varit på riktigt förut?
Bortbleknade minnen byts ut mot
explosioner, orkaner och vibrationer.
Kroppen skriker, hjärtat känner och
huvudet försöker hänga med. De
återkommande påminnelserna
om verkligheten försöker tränga
sig in.tack och lov utan resultat.

Förälskelse.

Kan det bli bättre? Eller mera
kärlek? Bästa helgen. Med
efterlängtad konsert. En sorgsen
Lasse men överlyckliga flickor.
Kärlek. Och sötaste Yoyo. Och
stadspromenad med näktergal,
och julshopping med bror. Mys
med sötaste hetingen. Sen åter
Sthlm. Tildan, zazzo, markne,
och johan. Gymnasiet all over:P


Tomt här. Men Yann Tiersen
får vagga mig till sömns.
Enjoy!
http://www.youtube.com/watch?v=r05pD_ggTo4
(tack poffis)



Give me your hand
I'll lead the way
No i can't explain
The path is newly paved
Sorrow hides in shame
I've found someone to live for

---

toker. kärlek.

Okej. Det finns nog ingen
bättre känsla. Jag ger mig.
Jag känner. Jag vill ha mer.




If I take your heart,
I will cherish it every day
If I take your heart,
I will heal these old wounds
If I take your heart,
it's to make it happy
If I take your heart,
it's forever close to mine

Från att vara fylld. Upprymd. Galen.
På ett bra sätt. Fast i den lättsamma
förvirringen. Med allt hopp om att
få stanna.

Till tomhet. Förvirring. Skrikande
ångest. Malplacerad och osynlig.
Men med inga som helst motiv.
Tomma meningar. Likgiltighet.
Det krävs inte mycket. Nästan
inget alls.

Nu obalans. Avsaknad av motivation.
Minnen som tar en tillbaka. Hur
gick det så fort? Vad hände med
alla planer?

Snart balans? Kanske lite besök
för min del också? Förhoppningsvis
glädje. Och lycka. Och mer kärlek.


Fan vilket jävla förvirrande inlägg.
(vilket iofs är min intention varje gång)
Men jag skyller på ångorna från målar-
färgen. Och ölen. Och det faktum att
jag är fruktansvärt bitter. Inte för min
egen del, men moje brat. Och jag
är sönderkliad. Och bränd. Och
trött.


Trots det har jag haft en väldigt bra dag.
Och dessutom bästa helgen på länge.
Och jag är kär. Så nu ska jag banne
mig sluta gnälla. Eller? :P


I imagine this, I imagine that
Never really follow through
Why don't I do this?
Why don't I do that?
No one understands
my intentions
No one ever understands me

Satan i gaten. Känns ända ner
i maggropen.  Varför var jag så
anti innan. Galet bra. Vill bara
ha mer. Tiden räcker inte till.



Annars. Klarade tentan.
Fått min remiss. Vill inte vara
sjuk. Vill inte sluta på sics.
Vill dock ha tillbaka mitt
liv. Och träffa jojo, och zazzo.
Och virka. Och desto mer dansa.
Men nästan helst krama den
yngsta av bröderna.

Livet är bra underligt. Och vet ni,
det är onsdag hela dagen!





I read today in a magazine that men
don't like girls who are shy and sad
so now I wear my magic smile,
just for you


h. som i härlig?:P

Så. I lördags kom det. Det blev lite
för mycket. Önskar jag bara kunde
skylla på alkoholen. Lär iaf inte ha
kvar många salta droppar i min
kropp. Fan för dig jävla P! Fan för
dig HM. Fan för relationer. Man
borde inte beblanda sig med andra
människor. Eller så är det bara jag
som inte borde umgås med folk,
då min största merit de senaste
veckorna har varit att göra vänner&
bekanta besvikna.

Aja. Jag låter det där vara lite.
Galet nice att äntligen komma till
linköping. Sötaste näktergal&
hennes karl. Lasses stångå
och fika med poffis. Lite för
snabb helg dock.

Blä. Jag är lite trött på mig själv.
Och småledsen. Och nu börjar
ångesten över uppsatsen komma
på riktigt. Och boka tid får man inte
heller. Eller vara kvar på sics. Eller
träffa Elmina imorn. Jag vill bara
sova nu. Eller kramas. Eller både
och. Helst. Nu. Tack.


Är det dags att börja tänka på nyår
redan?


dear friend
nothing comes on my behalf
I make mistatkes every other day
anyway I really thought I had it planned,
it was only yesterday...

anyway I´m sorry to say..

Mer tack.
Fastnat.
Igen.
Me like.


Äckelutslag.
Bildbevis.


Snart Linköping!
Sötaste näktergal.
Poffis. Och crille.
Nu jävlar. och kanske
pengabrodern?

Nej, nu däckar jag.



Sömnen kommer som en vän
tur retur mot tystnaden
Sömnen kommer som en vän
Den dömer ingen glömmer ingen
öpnnar bara famnen

Jag hatar att vara så här bitter.
Jag hatar att missa så satans
mycket hela tiden. Kan sthlm
ligga ännu närmare. Jag hatar
att tiden inte räcker till eller mer
att jag är så galet dålig på
att planera.

Ingen öl med marknen. Ingen
klassåterträff. Ingen fest.
Men middag med annan
och väldans bra humör.
Tills väktargatan närmade sig.

Tenta imorn. Det får gå hur fan
som. Sen tar jag tag i uppsatsen?
Som om:P

Grattis till jobbet sötaste söta.
Önskar jag kunde firat med
er ikväll. Uppdatering tackD


Och jag hatar att jag hakar upp
mig. Fan. Det skulle ju inte bli
så. Det kanske ligger nåt under?



it's gonna be ok
it's just another way
of being unhappy
tomorrow i'll be fine
please don't waste our time
you're not lucky to be free

Satan.

Jag vill skriva så mycket.
Men det går liksom inte.
Orkar inte försöka skriva
oförståeligt. Blir inget ist.


Jävlar.

Om två månader smäller
det! satan i gatan vad
jag är pepp. Zimna!



Eller?

It´s my heart you´re taking
It´s breaking bit by bit
It´s my heart you´re dealing with
But you don?t know about it

Rodzina
1.Kan Karlskoga ligga lite
närmare? Du är på riktigt
den bästa att prata med
dagar som denna.
Kochanie

2.Det delvis självalda avståndet har
nog en överhängande anledning
till att nu kunna ha någorlunda
vettiga, och stundtals väldigt trevliga
och roliga samtal med dig. Nu när
det inte finns hakar. Och när man
äntligen inser att man inte har någon
som helst skuld i hur allt har varit och
är nu. Jag försöker. Hoppas det syns.
Grattis på namnsdagen

Kombinationen av er två i 17 år
har lett till det här. Jag och
hedenhösarna. Ganska bra?
Trots allt

Så. Blä. Lite nervös för imorn.
Och nervös för lördag. Kan något
gå lite smidigt? Dessutom en
oidentifierbar obehaglig
känsla i magen.



apropå nada. önskar nästan att
jag hade skrivit låten nedan.

Jag begär inte kärlek som startar krig
eller en skinande riddare på vit häst
jag skiter i sånt, ett par läppar med en
ny smak och en fulltankad bil som kan
ta oss dit saker överraskar och skaver
är allt som behövs
Åh gud jag är så trött på att känna mig
som en dålig kopia av mig själv

Åh kom ta med mig kom ta med mig
ut inatt dit ingen känner mig och vet
vem jag är och vad jag gjort förut
 Åh snälla låt mig byta liv för en natt

Får jag?
Det går verkligen inte som jag ville.
Fan. Men alla säger att det är bra.
Och för första gången sen den
där dagen i våras gick jag och
log för mig själv.


Dessutom är sötaste Näktergal här.
Stanna! Flytta tillbaka. Bo här!
:D

Och jag har nästan vant mig
vid mornarna. Och jag gillar
det. Gillar höstUppsala lite
mer och promenader längst
ån. Mer sånt.

Dödsångest? Tydligen inte.
Scary. Tenta? Snart. Små-
ångest. Sics- känns bra.
Kista ännu bättre. Så.


Nu några timmars återhämtning.
Sen filemaker. Eprints. Kaffe. Polska.


With bright smiles and dark eyes,
Bright smile, dark eyes.
Everywhere I went oh,
I was always searching for ya,
Bright smile, dark eyes.

Maxi: Jag förstår varför man säger att kärlek har med hjärtat att göra
Det gör ont här när du säger så där.

Mini: Det är ångest. Den trycker i bröstet.




Helt plötsligt insåg jag
varför jag hade en plan
från början. Aj. Fan.


Borde skriva om helgen
Som var fin,lugn och mysig.
Iofs sjukt galen och äventyrs-
fylld söndag. Och praktiken,
-första sicsdagen. Men har
en trasig vän. Ja, vi är fan
hopplösa. Allihopa. Och
jag vill ju.. ja..

Bara vara. Bara må bra.
Bara förstå. Bara hjälpa.
Bara kunna. Bara veta.
Bara vara lite mer men
ändå inte alls. Bara.



Oh darling who needs the night?
The sacred hours, the fading life
Who needs the morning,
and the joy it brings,
not I I've got my mind on other things,
not I

Dagens ledord: handlingsförlamad
                            paralyserad, lamslagen,
                            stel; obeslutsam, oförmögen att handla


I kombination med bitterhet.
Finns mycket att rikta sin ilska emot,
men fan ger det något?


Livet har helt plötsligt blivit
läskigt närvarande. Verkligheten
har kommit ikapp mig. Det är
inte bara jag och nu. Skola,
vänner och festande. Det sociala
som jag har behövt så mycket
har troligen mest varit flykt.
Flykt som tvärr?!behövts för att
hålla sig över ytan.

Men inte bara negativt.
Självförverkligande. Och stundtals
lycka. Arbetat mig upp inombords
och har blivit mer och mer mig
själv. Framsteg.




Hemtentan väntar.
Handledaren väntar.
Praktiken väntar.
D-uppsatsen väntar.
Framtiden väntar.
Och livet likaså.

Och jag väntar fortfarande.
Sluta vara så rädd lilla du?


We need to feel breathless with love
And not collapse under its weight
I'm gasping for the air to fill
My lungs with everything I've lost

Uppsala. Mitt nya hem.
Snart ett år och det känns bra.
Höstpromenad längs ån och
sammanfattning av livet. Och
dagens bästa: Hasselnötter
på Drottninggatan. En han
som för några månader sen
var kärlek har nu reducerats
till en fin frände och flanerare.
Och tankeutbytare.

Kort prat med sofian man inte
sett på hela dagen. Middag, te
och snabbvila innan.

Fika med Ellie och uppdatering
där med. Linné och latte.
Dessförinnan byte av klänning
och regn.

Under tiden telefonsamtal,
broder och marknen. Husdjursprat
kryssningslängtan.

Karinboyebiblioteket och
läsning av Moderna samhälls-
teorier ett par timmar. Även
påladdning av kopieringskort.

Bokning av piercingtid
och lunch med Anna, innan
stads- och eknomikumbilblioteket.

Matikum, kaffe, hemtenta och
Anna. David har fått ett träd
på kyrkogården och fortfarande
svårt att förstå att den sistnämnda
inte finns längre. Klockan är tio.

Gröt, kaffe och duscha. Vakna.
Gå inte upp när klockan ringer.
8.30.


Livet. Den första oktober.
Ungefär så. Baklänges. En
hel del Lasse och godis
dessutom. Och tentaångest.
Fruktansvärt intressant. Nu
dags att återgå till läsandet.


jag har saknat ditt skratt
jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går

det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska

inte alls lika jobbigt som det kanske borde. förvånansvärt bra. livet är bra konstigt. och faktiskt ganska bra. yay.

Ja. Ett bra tag sen det begav sig.
Tom? Nej, full av känslor. Full
av ångest. Full av skrik som
dämpats. Men ändå tom.

Mycket flytt. Mycket skola.
Mycket att göra. Allt medvetet.
Sambo med bästa lainen.
Saknar håga, och näktergal
men annars är det galet nice.

Ingen partner in crime,
men ännu fler kollegor.
Och det funkar fan.

Tappat tron på kärleken.
(Tills vidare). Tappat
tron på tvåsamheten.
Varför när det funkar så
här. Jag vill bara skrika
till er alla par att det ändå
inte kommer att hålla.
(förutom bror, bror& maria då)
:D


Nu är det jag och Daugava.
Minnena kommer tillbaka.
Du är då. Men jag låtsas
att jag mår sämre. Eller
gör jag det. Lasse får det
iaf att kännas. Kan konserten
vara nu?

Annars. Jag flyger jag för mycket
Jag vet. Jag borde landa. Men
varför möta sin ångest när man
ändå aldrig fullt ut kan må bra?
Aja. HMlainen är bra på min ångest.
Yoga. Djupavslappning och te.
Galet välbehövligt. Tack du bra.

Och jag fastnar lite för er.
Min plan är inte vattensäker.
Men jag vägrar "haka upp"
mitt liv på ett fanskap just nu.


Puss på zazzo som är hemma
från stora amerikat. Puss på yoyo
som finally har varit här. Galet
nice. Och puss på sötaste maria
som saknas och borde vara här ikväll.


Snart hemtenta. Och praktik(!?!)
Närmast hosta, sen förfest och
later dans. Ännu närmare vila
och te. Och tidvis med Lasse.



jag fattar ingenting och jag ser
bara tecken bilder säger stanna
bilder säger gå
vi pratar inte mera eller
gifter oss till hösten
saker förändras när tiden går

trots allt. trots allt som känns. så kommer det stunder. stunder där man alltigenom känner sig nöjd med tillvaron.